”Oftast är de mest kreativa lösningarna sådana som inte nödvändigtvis reparerar existerande fel, utan ger människorna tillgång till något nytt.”
Jaakko Stenhäll 8.10.2012
 

Vad är målet?

Finland – en vinnare i den nya globala arbetsfördelningen

Den världsekonomiska strukturen och den globala arbetsfördelningen har förändrats på många sätt. Tyngdpunkten i den ekonomiska tillväxten ligger numera i Asien och Sydamerika. Ett par miljarder nya arbetstagare har kommit in på den globala arbetsmarknaden, i synnerhet sedan Kina och Indien genomgått interna strukturförändringar och blivit en del av världsekonomin. Tillväxten i de växande ekonomierna bygger i hög grad på industri och export. Asien har blivit den största producenten inom så gott som alla centrala industrigrenar. I världsekonomin pågår dock en ny utvecklingsfas där länder och regioner inte längre nödvändigtvis specialiserar sig enligt sektorer eller branscher utan snarare utifrån produktionsfaser eller arbetsuppgifter.

Värdekedjorna fragmenteras

Produktion som bygger på en låg kostnadsnivå har fått priserna på industriprodukter att sjunka snabbt. Företagen i de utvecklade länderna har fördelat sina produktions- och värdekedjor i allt mindre delar spridda på olika håll i världen och utlokaliserat delar av sin verksamhet. Förändringen har möjliggjorts av digitalteknik. Digitaltekniken och globaliseringen innebär en likadan – eller ännu större – ekonomisk och samhällelig revolution som den tekniska utveckling som en gång byggde på ånga eller elektricitet. Det sker stora men specifika förändringar i gränsdragningen mellan specialisering och internationell arbetsfördelning.

Arbetsfördelningen bestäms alltså utifrån verksamheter och arbetsuppgifter i stället för regioner och branscher. Finland och de utvecklade länderna har hört till vinnarna i den nya globala arbetsfördelningen. Vi får koncentrera oss på de uppgifter som kräver hög utbildning, det vill säga på tjänsterna i början och slutet av värdekedjan.  Samtidigt har också antalet serviceuppgifter på lägre nivå ökat. Mellannivån kommer däremot i kläm, och ersätts ofta av informations- och kommunikationsteknik. Detta syns delvis redan i löneutvecklingen och inkomstskillnaderna. Inkomsterna för personer med krävande expert- och chefsuppdrag har relativt sett ökat mest, även om utvecklingen i Finland hittills har varit moderat.

Det ömsesidiga beroendet ökar kraftigt

Den digitala revolutionen och de nya öppna ekonomierna har gjort länderna mer beroende av varandra. Variationer i ekonomin – även kriser – sprids snabbt från ett land till ett annat. För första gången i världsekonomins historia är nästan alla länder en del av samma globala ekonomi. Möjligheterna att påverka ekonomin genom den nationella politiken har minskat, nu är det viktigare att fokusera på att påverka i synnerhet beslutsfattandet inom EU.

Den globala marknaden erbjuder möjligheter för en allt större mängd företag, även mycket små sådana, som kan utnyttja informationsnäten för att distribuera sina digitala tjänster. Industriföretagen kan som en del av det internationella värdenätverket specialisera sig på sådana uppgifter som ger ett högt mervärde. Framgång i nätverksekonomin förutsätter en ny sorts kompetens och snabb anpassningsförmåga, eftersom förändringarna i världsekonomin ofta är plötsliga och överraskande.

En hög kompetensnivå allena garanterar inte att verksamheten blir kvar i hemlandet. Det viktiga är att försöka påverka de delar i värdekedjan som har ett högt förädlingsvärde och inte fokusera på branscher eller sektorer. Man måste tänka på hur och vilka av dessa uppgifter kan förankras i Finland och på vilka delar av värdekedjan som är lättrörliga. Samtidigt måste man reda ut vilka slags strukturer och programplattformar för den digitala serviceekonomin man kan utveckla i Finland.

 
 
Valikko
FI EN SV
X
 
Ge respons!