”Arbete har alltid varit samhällets stöttepelare och kommer att fortsätta vara det, men maskiner sköter alla regelbundna, repetitiva och enkla uppgifter – människan måste utvecklas och bli bättre och mer kreativ.”
Cristina Andersson 3.10.2012

Vilka är utgångs­punkterna?

Arbetslivet fragmenteras

I framtiden fragmenteras arbetet i allt mindre delar och även sakkunnigarbete automatiseras med hjälp av informationsteknik. Arbetsmarknaden differentieras i dels arbete som är föremål för global konkurrens och dels lokalt arbete som förutsätter närvaro. Projektbetonat arbete kräver en förmåga att hantera osäkerhet och ständiga förändringar.  Arbetslivet ställer allt högre krav på personligt ansvar och egen ledning. En människa kan ha många olika karriärer under sitt liv. Utbildningen bör främja en förmåga att kombinera olika kunskaper samt interaktiva färdigheter. Arbetsmarknadens stela strukturer måste bli lättare för att man även mellan arbetsgivare och arbetstagare flexibelt ska kunna avtala om anställningsvillkoren. Arbetsgivarna måste bli bättre på att inse sitt egna ansvar såväl när det gäller att erbjuda arbete som när det gäller konkurrenskraft: i framtiden kan ett företag inte öka sin produktivitet genom att permittera eller säga upp folk som sedan börjar leva på arbetslöshetsunderstöd, i stället har det i samhället skapats verksamhetsmodeller som gör att människor snabbt hittar en ny arbetsplats någon annanstans. Samhällets välmående förstås i en vid bemärkelse och mäts inte enbart med hjälp av en ökning av bruttonationalprodukten. I mätningen av den mänskliga utvecklingen beaktas ett långt och friskt liv, utbildning och en skälig levnadsnivå. Informationsarbetet blir produktivt när de anställda är entusiastiska och mår bra. Grunden för arbetsglädje utgörs av dels ett ledningssätt som värderar individen och dels av att individerna tar ansvar för sina egna attityder och känslor.

 

 
 
Valikko
FI EN SV
X
 

Ytterligare material

Ge respons!