”Om vi dessutom i framtiden kunde lära oss att vara mer tillitsfulla, generösa, öppna och hjälpsamma mot varandra, och att respektera andra människor som jämlikar oberoende av social ställning, skulle vi få en bra och hållbar sammanhållning som främjar allas hälsa.”
Elviira Rahkia 1.11.2012
 

Vad är målet?

Lärande och arbete i harmonisk samverkan

I Finland bidrar var och en till samhällets bästa. Detta är grunden för det nya samhällskontraktet: medborgarna, samhället och arbetsgivarna har alla lika stort ansvar.

Arbete är värdefullt och viktigt. Mera arbete är det enda sättet att skapa tillväxt och upprätthålla välfärden i Finland. Sysselsättningsgraden måste bli högre. Vi måste hitta svar på hur vi ska kunna utnyttja hela nationens resurser. Begreppet arbete måste dock uppfattas i vid bemärkelse: det avser all verksamhet för det allmänna bästa.

De nuvarande utbildnings-, arbetsmarknads- och socialskyddssystemen måste reformeras ordentligt eftersom de är för tungrodda, oflexibla och nedslående. De ger inte tillräckliga incitament till mångsidig och aktiv verksamhet. För att ersätta dem måste vi skapa en ny sammanhängande helhet av lärande, arbete och företagande där all slags aktivitet alltid är mer lönsamt än passivitet. Människor måste ha möjlighet att fördela sin tid mellan lönearbete, företagande och utbildning och frivilligarbete på ett nytt sätt. Ett enklare bidragssystem sparar pengar och frigör resurser hos myndigheterna och hälso- och sjukvårdspersonalen så att de kan koncentrera sig på sitt egentliga arbete.

Arbetsmarknadssystemet måste förändras så att man övergår från att vara intressebevakare till att utveckla nya typer av avtal och anställningsförhållanden. Att anställa arbetskraft ska göras så enkelt för arbetsgivarna att även kortvariga anställningar lönar sig.

I det nya samhällskontraktet bör villkoren för arbete och social trygghet omdefinieras. Man måste avgöra vilka former av socialservice som ska finansieras med skattemedel, vad som ska skötas av frivilligorganisationer och vad som ligger på individens eget ansvar. Samma service kan inte bekostas för alla, men man måste se till att rätt slags service finns tillgänglig för alla som behöver den. Det ömsesidiga förtroendet mellan medborgarna måste också byggas på en ny grund.

Lärande och arbete måste integreras

Människans hela liv från barndom till ålderdom går ut på lärande och aktivitet. Människor i alla åldrar kan utföra någon form av arbete, om än i bara små delar. Exempelvis pensionärer, partiellt arbetsföra och föräldra- och vårdlediga personer skulle kunna delta i arbetslivet i större utsträckning än idag.  Arbete ger också mening och välbefinnande i livet.

Kopplingen mellan arbetslivet och utbildningen måste bli starkare. I skolorna behövs mer vägledning för arbetsliv och företagande. Lärarna kan till exempel besöka och bekanta sig med olika arbetsplatser, som i sin tur kan skicka gästhandledare till skolorna. Yrkeskunskaper kan också läras ut i ett system med mästare och gesäller. Arbetskraftsbyråerna kan bli ”arbetstorg”, mötesplatser för arbetstagare och dem som behöver arbetskraft.

Inlärningsförmåga, informationshantering och självuttryck

Det finländska utbildningssystemet är bra, men arbetsmarknaden genomgår globala omvälvningar och mängden information på nätet växer explosionsartat. Skolan måste lära eleverna att inhämta information, bedöma dess relevans och utnyttja den.

Arbetslivet behöver människor som hela tiden kan lära sig nya saker. Inlärningsförmåga stärker självförtroendet och förändringsberedskapen. Mental anpassningsförmåga behövs också inför olika krissituationer. Skolan måste ta hänsyn till att människor är olika och hjälpa var och en att hitta sitt eget individuella sätt att lära sig. Allas kunnande behövs, och alla ska få vara med.

Nät- och klassundervisning i många kombinationer

Grundskolan bör kombinera nätbaserat lärande med gemensam diskussionsbaserad klassundervisning. Finland, mönstereleven i Pisa-undersökningarna, kan bli världsledande inom småbarns- och grundskolepedagogiken och förädla sin nätundervisning och sina undervisningskoncept till exportprodukter.

I den globala arbetsfördelningen måste Finland specialisera sig på spetskompetens och produkter och tjänster med ett högt förädlingsvärde. I högskoleutbildningen bör man stärka sambandet mellan vetenskap och praktik. Finansieringen för högkvalitativ grundforskning och produktutveckling bör tryggas. De som har doktorsutbildning och globala nätverk spelar en nyckelroll när det gäller att sprida kunskap om internationella forskningsrön. Finland bör även utnyttja sina unika databanker och register i forskningen i högre grad än i dag.

 
 
Valikko
FI EN SV
X
 
Ge respons!