”Vi vet att den tekniska utvecklingen är snabb, medan människor och sociala system utvecklas långsammare än tekniken. Hur kan vi agera förståndigt i denna tekniska brytningstid?”
Jari Kaivo-oja 13.10.2012
 

Vad är målet?

I framtiden är lärandet socialt

Kompetenskraven förändras i allt snabbare takt. De problem vi ställs inför är alltmer komplicerade och mångvetenskapliga. Lärandet mellan kulturer och generationer förutsätter att vi flexibelt kan nyttja varandras intellektuella och kulturella resurser. Det finländska skolväsendet är på toppnivå i internationell jämförelse, men trots det är vi inte immuna mot förändringar. Förväntningarna förändras och utvecklas även i arbetslivet.  Globalt talar man om framtidskompetenser, om omfattar till exempel kreativ problemlösning, emotionella färdigheter, samarbetsfärdigheter och kommunikativa färdigheter samt beredskap att hela tiden ta i bruk nya redskap för tänkande och kommunikation.

Intelligensen finns inte längre i människans sinne eller ens i sociala nätverk, utan människan utvidgar och överskrider sina biologiska gränser med hjälp av allt mer avancerade teknologiska hjälpmedel. Teknologin har blivit en del av vardagen och samtidigt på många sätt en del av vår kunskapspraxis och verksamhetskultur.

Känslor och sociala relationer formar hjärnan

Den senaste hjärnforskningen visar att människohjärnan är ett ytterst formbart system som bland annat påverkas av anlitade hjälpmedel och sociala nätverk – till och med virtuella gemenskaper. De hjärnpartier som är centrala för minnet och lärandet reglerar känslor och motorik. Att till exempel köra bil eller spela musikinstrument formar hjärnan och förändrar hjärnans funktion. Man har också hittat nya hjärnpartier och funktioner som anknyter till interaktion, så kallade spegelneuroner, med vilkas hjälp människor på många sätt speglar och förutser varandras intentioner och agerande. Människan är en social varelse med stark känsloförankring. Lärande handlar inte bara om att lagra information, utan om att bearbeta och forma tänkandet och hjärnan. Människor kan också ha olika störningar i hjärnverksamheten och inlärningssvårigheter som kräver rehabilitering. Specialundervisningen i Finland håller hög kvalitet och vi kan hjälpa allt fler människor, i synnerhet i framtiden.

Skolans kunskapspraxis ska anpassas till de digitalt infödda

Forskarna har märkt att unga födda efter 1980-talet inte längre känner en värld utan internet och mobila apparater: dessa utgör en del av de ungas dagliga sociala och intellektuella praxis. Den generationen kallas de digitalt infödda. Enligt OECD:s utredningar använde 95 procent av de finländska barnen år 2010 digital teknik på sin fritid, främst i underhållningssyfte.
Endast 35 procent utnyttjade digital teknik i skolan som hjälp i studierna. Det har alltså uppstått en enorm klyfta mellan de ungas kunskapspraxis och skolans kunskapspraxis. I Finland har man funnit att eleverna har problem i synnerhet med skolmotivationen. Forskarna utreder som bäst om vantrivseln delvis anknyter just till skolans föråldrade kunskapspraxis.

Även de som studerar vid universitet och högskolor – bland annat blivande lärare – tillhör i allt högre grad de digitalt infödda. Att de fjärmas från studie- och arbetsrutiner redan under skoltiden kan för deras del utgöra ett hinder för förnyelse av samhället. Därför måste man ta fram helt nya sätt att studera och lära sig. Det är inte längre meningsfullt att lagra information, utan i stället ska man utveckla metoder som gör det lättare att skapa en sakkunnig kunskapsbas och tillägna sig nya koncept och som samtidigt främjar framtidskompetenser.

Att ta hänsyn till andra människors synvinklar

Enligt gällande uppfattning är passivt lyssnande inget effektivt sätt att lära sig. I stället rekommenderas problemorienterad, fallstudiebaserad, fenomenorienterad, aktiverande och inspirerande pedagogik. Framtidens klassrum är inte bara fysiska utan även sociala, virtuella, teknologiska och psykologiska. Det sociala och fysiska rummet ska planeras så att det möjliggör gemensamt kunskapsskapande redan från barnsben.  

Även med tanke på samhällsfreden är det viktigt att barnen redan som små lär sig att se saker och ting ur en annan människas perspektiv och ur olika synvinklar. Detta öppnar sinnet och ökar toleransen. I framtidskompetenserna ingår insikten om att vi behöver många olika slags människor. Ömsesidig respekt mellan människor är en förutsättning för effektivt teamarbete. Nya synvinklar och intresse för olikhet skapar också grunden för en blivande innovationsekonomi.

 
 
Valikko
FI EN SV
X
 
Ge respons!